Utan mig
Nu har jag varit väldigt inaktiv här, och jag meddelar er nu med sorg i hjärtat att jag kommer fortsätta vara det ett tag nu. Det pågår helt enkelt för mycket i mitt liv, som är svårt att förklara för er vanliga människor, för att jag ska kunna uppdatera hela tiden. Det finns annat i livet än att tillfredställa er, ni är faktiskt inte särskilt viktiga för mig alls, även om jag uppskattar de kommentarer jag får ibland.
Om 45 minuter nu ska jag återigen bege mig upp till Torsby för att hälsa på min familj. De förtjänar min tid bättre än ni eftersom de ju varit en del av min uppväxt och de har till viss del gjort mig till den fantastiska halvgud jag är.
Jag ska även träffa ett par vänner som också de förtjänar min tid, och mina ormar.
Nog kan det låta otroligt att någon kan vara värd min dyrbara tid, men bara för att jag är övermänsklig behöver jag ju inte vara omänsklig. Ibland tycker jag till och med att det kan vara roligt, trevligt, att umgås med vanliga människor. Om inte annat kan det vara intressant att se hur ni beter er, alltid lär jag mig något nytt om er primitiva varelser. För det mesta är det bara negativa saker, men det kan ändå vara intressant.
I alla fall, förbered er på en tid när ni känner er omotiverade att göra något, när livet känns meningslöst och apatin sätter in för nu får ni klara er utan mig ett tag.
Kanske skriver jag inte igen föränn på söndag, vem vet? Denna gång har inte ens jag full koll på läget, jag vet nämnligen inte hur länge jag blir kvar i de djupa nordvärmländska skogarna.
Från början var planen att stanna där tills imorgon, men vissa omständigheter har fått mig på andra tankar och nu måste jag väga för- och nackdelar mot varandra innan jag kan fatta ett sådant viktigt beslut.
Försök sysselsätta er, jag kommer tillbaks, det lovar jag er!
Varsågoda!
Om 45 minuter nu ska jag återigen bege mig upp till Torsby för att hälsa på min familj. De förtjänar min tid bättre än ni eftersom de ju varit en del av min uppväxt och de har till viss del gjort mig till den fantastiska halvgud jag är.
Jag ska även träffa ett par vänner som också de förtjänar min tid, och mina ormar.
Nog kan det låta otroligt att någon kan vara värd min dyrbara tid, men bara för att jag är övermänsklig behöver jag ju inte vara omänsklig. Ibland tycker jag till och med att det kan vara roligt, trevligt, att umgås med vanliga människor. Om inte annat kan det vara intressant att se hur ni beter er, alltid lär jag mig något nytt om er primitiva varelser. För det mesta är det bara negativa saker, men det kan ändå vara intressant.
I alla fall, förbered er på en tid när ni känner er omotiverade att göra något, när livet känns meningslöst och apatin sätter in för nu får ni klara er utan mig ett tag.
Kanske skriver jag inte igen föränn på söndag, vem vet? Denna gång har inte ens jag full koll på läget, jag vet nämnligen inte hur länge jag blir kvar i de djupa nordvärmländska skogarna.
Från början var planen att stanna där tills imorgon, men vissa omständigheter har fått mig på andra tankar och nu måste jag väga för- och nackdelar mot varandra innan jag kan fatta ett sådant viktigt beslut.
Försök sysselsätta er, jag kommer tillbaks, det lovar jag er!
Varsågoda!
Kommentarer
Trackback
