B-kändis

Nu har jag varit väldigt inaktiv här, och jag meddelar er nu med sorg i hjärtat att jag kommer fortsätta vara det ett tag nu. Det pågår helt enkelt för mycket i mitt liv, som är svårt att förklara för er vanliga människor, för att jag ska kunna uppdatera hela tiden. Det finns annat i livet än att tillfredställa er, ni är faktiskt inte särskilt viktiga för mig alls, även om jag uppskattar de kommentarer jag får ibland.

Om 45 minuter nu ska jag återigen bege mig upp till Torsby för att hälsa på min familj. De förtjänar min tid bättre än ni eftersom de ju varit en del av min uppväxt och de har till viss del gjort mig till den fantastiska halvgud jag är.
Jag ska även träffa ett par vänner som också de förtjänar min tid, och mina ormar.
Nog kan det låta otroligt att någon kan vara värd min dyrbara tid, men bara för att jag är övermänsklig behöver jag ju inte vara omänsklig. Ibland tycker jag till och med att det kan vara roligt, trevligt, att umgås med vanliga människor. Om inte annat kan det vara intressant att se hur ni beter er, alltid lär jag mig något nytt om er primitiva varelser. För det mesta är det bara negativa saker, men det kan ändå vara intressant.

I alla fall, förbered er på en tid när ni känner er omotiverade att göra något, när livet känns meningslöst och apatin sätter in för nu får ni klara er utan mig ett tag.
Kanske skriver jag inte igen föränn på söndag, vem vet? Denna gång har inte ens jag full koll på läget, jag vet nämnligen inte hur länge jag blir kvar i de djupa nordvärmländska skogarna.
Från början var planen att stanna där tills imorgon, men vissa omständigheter har fått mig på andra tankar och nu måste jag väga för- och nackdelar mot varandra innan jag kan fatta ett sådant viktigt beslut.

Försök sysselsätta er, jag kommer tillbaks,  det lovar jag er!

Varsågoda!

Okej, tydligen vill någon av er vanliga människor att jag ska skriva om politik, ett ämne som är väldigt brett och ganska komplicerat. Ofta när jag tänker på sådant får jag bara huvudvärk och blir helt yr liksom. Det är ju så sjukt mycket! Man skulle ju kunna säga att allt är politik för det finns ju faktiskt inget som inte är det, kanske inte i direkt, men på lite sikt så. Fattar ni hur jag menar?

En sak jag tycker är sjukt onödig och korkad är att ge bidrag till folk som inte kan arbeta eller något, liksom, om de ändå inte kan göra något för samhället, varför ska då samhället göra något för dem? Alla vet ju att man ska ge och ta, inte ta och ta eller ge och ge. Alltså, människor som inte har något att erbjuda samhället borde ju typ skjutas eller nåt. Okej, det kanske är lite väl drastiskt att skjuta dem, men man kunde ju i alla fall skicka iväg dem till någon norrländsk by där de får klara sig själva. Typ jaga renar och äta rötter eller nåt.
Jag vill i alla fall inte att mina pengar ska gå till folk som inte ger något tillbaks utan bara suger åt sig som en svamp.
Ofta hör man ju också om hur många arbetslösa det finns och hur hemskt det är, men ingen verkar fatta att de flesta arbetslösa är det frivilligt! Liksom, de får allt serverat på silverfat och kan äta sig feta på sina bidrag, klart att de inte vill börja jobba.

Arbetslösa bidragstagare är helt enkelt samvetslösa kräk som bara suger pengar ur de som faktiskt gör något för att förtjäna mat på bordet.

Vill vi verkligen ha sådana människor omkring oss? Människor som stjäl våra surt förvärvade pengar utan att vi kan hindra dem, människor som belönas för sin lättja utan att ens reflektera över situationen, människor vars enda anledning att gå upp ur sängen är för att rösta rött vart fjärde år så deras liv i lyx och passivitet kan fortsätta.
Så länge som dessa människor accepteras i vårt samhälle kan vi andra aldrig känna oss säkra, det kan vara killen bakom dig i kassakön som äter upp din Spanienresa eller din granne som torkar sig i röven med din nya bil.
Jag säger att det är dags att ta ställning mot dessa parasiter! Vi måste organisera oss och utplåna dem. Skaffa din vapenlicens redan idag!

Varsågoda!

Nu behöver jag verkligen skärpa mig! Jag har ju, som ni märkt, knappt uppdaterat min blogg alls de senaste dagarna! Fortsätter jag så här kommer jag ju adrig bli b-kändis, och då kan jag ju lika gärna ta livet av mig nu direkt.
Men alltså, jag är ju faktiskt en mycket upptagen person, det händer så sjukt mycket i en blivande b-kändis' liv så ni kan aldrig tänka er det ens. Än är det det ena, än det andra som ska göras. Knappt att jag får en lugnt stund!

Ni får helt enkelt ha lite förståelse. Dessutom har jag ju faktiskt bett om tips om vad jag ska skriva om här, så att ni får ut mesta möjliga av att läsa här, men jag har då inte sett röken av dessa tips. Jag vet att ni tror att jag klarar av att tillfredställa er dag efter dag med mina ord och att jag vet precis vad ni vill ha, men jag är inte tankeläsare bara för att jag till hälften är gud!
Men visst, ni är väl glada vad jag än skriver...

Varsågoda!

Hejhej!

Visst är det väl en underbar morgon? Trots att min frukost kändes förstörd då jag upptäckte att min ost skulle ta slut innan jag lagt på på det sista knäckebrödet och trots att jag inte sovit alls i natt så är jag på väldigt gott humör nu.
Jag ångrar att jag inte gick upp ur sängen tidigare så jag hade kunnat ta det ännu lugnare nu, för det är väl det bästa jag vet, att få vara riktigt, riktigt långsam när jag äter eller dricker. Nu ska jag ju med bussen om 17 minuter och börjar redan bli stressad, men just för att jag gillar att äta så långsamt så sitter jag kvar här och skriver och tuggar. Spännande va?!
I alla fall måste väl morgonen vara den bästa tiden på dygnet? Okej, många gånger vaknar jag och är äckligt arg för att jag måste upp och inte är utsövd och sådär, men när jag väl är på gott humör direkt jag ska upp så är livet så otroligt värt! Hela livet borde verkligen vara en morgon!

Aja, nu måste jag dra och göra något viktigare än att underhålla er.

Varsågoda!

Nu känner jag såhär att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva här. Givetvis har jag massvis med grejer jag kan skriva om, men jag vet inte riktigt vad ni vanliga människor vill läsa. Visserligen vet jag ju att ni älskar att läsa allt jag skriver, men ni tycker väl bättre om en del saker än andra antar jag.
Ni får helt enkelt ge mig lite tips om vad ni vill få av mig här!

Idag har jag i alla fall varit en duktig flicka och förmodligen missat min tvättid, om nu tvättiden verkligen var då jag tror att den var. Möjligen är den först senare i veckan och det vore ju alldeles förträffligt eftersom jag faktiskt känner att jag snart behöver tvätta.
Tro det eller ej, men vissa kläder som en blivande b-kändis har kan användas mer än en gång utan att ryktet blir förstört. Dessutom vill jag ju inte att folk ser på mig som någon snobbig, bortskämd tjej. Även om ni är totalt förkastliga och jag är så himla förträfflig så vill jag ju att ni ska känna igen er lite i mig, känna någon slags samhörighet. På det viset kanske ni kan komma att bli lite bättre människor ändå när ni strävar efter att bli som mig.

Åh, det känns så underbart att kunna göra något för mänskligheten, jag höjer er alla till skyarna ju!

Varsågoda!

Alltså, nu har det gått en hel dag utan att jag egentligen har gjort något alls. Känner mig sjukt slö, men jag behövde verkligen en helt lugn dag särskilt efter en kväll på krogen omgiven av hängivna fans. Det kvittade liksom vad jag än gjorde så hade jag alltid folk i släp efter mig. Nog för att jag förstår dem, men de borde kunna hejda sig lite tycker jag. Livet som blivande b-kändis är verkligen inte lätt alla gånger.
Så, nu har jag fått vila ut mig ordentligt idag. Gick upp först vid halv fem och sedan blev det en mycket kort promenad för att röka en djävulens cigarett och lämna av den kille som hade lyckan att få spendera flera timmar i mitt sällskap. Sedan har jag mest suttit i sängen och druckit av mitt halväckliga men mycket exklusiva thé som aldrig tycks ta slut. Lagade till och med "middag" förut bestående av en utsökt panerad rödspättafilé och makaroner.
Visst är det väl rätt coolt att någon som jag ändå lagar sin egen mat och inte ens har en endaste betjänt? Liksom, jag skulle ju kunna få allt gratis av folk som avgudar mig, men jag känner att det vore en synd att utnyttja mitt blivande b-kändisskap på ett sådant sätt. Dessutom tycker jag att ni alla redan tänker för mycket på mig, det kan ju inte vara bra för er att tänka på mig 24/7. Det vore nog bättre om ni kunde begränsa er till i alla fall 20/7, för er egen skull!

Aja, nu har jag ännu en kolugn dag att se fram emot, men innan jag tar mig an den ska jag se till att sova. Det borde ni också göra!

Varsågoda!

I kväll ska jag ut på krogen med några fans. Visserligen är väl alla fans till mig på krogen också, men jag går ju inte ut med alla. Blir nog roligt, jag vet ju hur man festar bäst liksom och förstår inte hur man kan ha tråkigt när man går ut! Fast ibland blir det lite körigt med alla som vill prata med en och ha med en hem och så. Får liksom låsa in mig på toaletten ibland för att komma undan och få andas ett tag!

Jag måste snart in i duschen så jag blir klar tills nio när vi ska dra, jag måste ju fixa min niotimmars stubb. Fatta vad skabbigt det vore att gå ut utan att ha rakat sig på nästan ett halvt dygn!
Sen måste jag fixa håret och det tar ju en evighet! Även om jag lätt skulle överglänsa alla andra utan att ens borsta håret så vill jag ju faktiskt känna att jag överglänser mig själv också.
Sedan ska jag fixa en snygg outfit, något nytt liksom, man kan ju inte ha samma kläder mer än en gång, och dessutom måste det matcha till max och bara vara så rätt!

Alltså, jag kommer göra sån succé i kväll! Alla kommer vilja ha mig verkligen så jag borde kanske ringa min livvakt.
Aja, det fixar sig.

Varsågoda!

Hejhej!

Visst är det väl en härlig morgon? Jag tycker i alla fall att det är den bästa på länge, och har ni minsta lilla förstånd så tycker ju ni också det. Särskilt trevlig blir ju morgonen för er som nu får läsa mitt blogginlägg!
Jag känner mig så generös som tar mig tid att skriva ett inlägg nu som ni får läsa. Men å andra sidan har det blivit lite tunt med inlägg under veckan, inte direkt som under första dygnet. Men jag är ju en så upptagen människa med så mycket annat att tänka på.

Snart börjar skolan, klockan elva, och tjugo i elva ska jag gå på bussen här utanför. Det ger mig just nu 34 minuter att ägna till annat än just skola och busspåklivande.
Så, nu undrar väl ni vad en blivande b-kändis gör när hon har så mycket tid över en morgon, och det ska jag berätta.
Jag tittar på MTV och fundderar på varför de spelar så dålig musik när de borde veta att jag tittar, den dåliga musiken kan de ju spara till senare när jag inte tittar liksom.
Jag försöker under tiden få i mig en kopp halväckligt och mycket exklusivt thé ämnat endast för sådana förträffliga människor som jag själv. Ni vanliga människor skulle förmodligen inte ens klara av lukten ifrån théet utan att få svimningsanfall av dess rika, lyxiga odör.
Jag tar mig då och då en liten tablett eller någon medicin i annan form som jag måste äta för att stå ut med vardagen bland er vanliga människor. Det kan vara väldigt krävande ibland att leva bland er som hälften gud, ni vanliga människor har genom åren hittat på så mycket grejer som påverkar en stackars halvguds kropp negativt när hon utsätts för dem. Ni borde ha varit mer förutseende, tänkt på att jag en dag skulle födas till denna värld och kanske inte må bra av alla tokigheter ni hittat på.
Men, även för detta förlåter jag er. Ni behöver inte oroa er alls.

Nu är det i alla fall dags för mig att lämna datorn, och er, åt ensamheten. Mina tänder ska hinna borstas och jag ska hinna kläs ordentligt innan jag måste gå ut till bussen.

Varsågoda!

Alltså, är det verkligen så att en del av mina läsare inte delar min syn på feminismen eller? Tycker verkligen en del av er att feminismen är okej, och till och med bra?
Visst, folk får väl vara håriga och jobba i verkstad, bara de inte är kvinnor! Fast kvinnor får väl också vara håriga och sådär men då får de hålla sig borta från mig! Jag vill inte höra klagomål över att ni inte får killar och ingen tycker om er, ni har ju själva satt er i den sitsen. Feminister borde inte ha några rättigheter egentligen, liksom hur bra är det om sådana människor får rösta till exempel? De har ju uppenbarligen ingen koll på läget och förstår inte att man faktiskt måste sköta om sig själv för att bli accepterad av samhället.
Jag tycker inte de borde få ta körkort heller, tänk er när de är ute och kör lite och så får de syn på en kille som promenerar på gatan, klart de kör över honom! Alla vet väl att feminister är arga och avskyr män eftersom ingen man vill ha dom. Och om en bilkörande feminist skulle få se en tjej som, i motsats till feminsten, är snygg så kör hon väl över den stackars tjejen också av ren avundsjuka. Feminister vill väl utplåna alla snygga tjejer som rakar sig under armhålorna och använder BH så att de själva kan ses som attraktiva. De tror väl att männen i brist på andra tjejer att sätta på väljer en feminist, men troligare är väl att de då ägnar sig åt tidelag istället.

I alla fall, fick en kommentar om inlägget igår om feminism där en anonym person skrev att han/hon hoppades att inlägget var totalt ironiskt. Men, varför skulle jag varit ironisk liksom? Dels kan jag verkligen inte förstå vad som skulle vara bra med feminismen, det får någon gärna förklara för mig. Antar att ingen kan... Och dels är faktiskt ironi så 2007! Aldrig att jag skulle vara ironisk nu liksom.
Jag förstår ju i alla fall varför personen som lämnade den kommetaren var anonym, hade han/hon inte varit det hade han/hon väl redan fått ta emot en del hot gissar jag. Klart ingen som skriver så dumt vill lämna ut sitt namn liksom, men varför ens skriva något så korkat!?

Aja, tur att få är så dumma!

Varsågoda!

Jag läste just på någon vanlig människas blogg, det var någon brud som skrev om hur bra feminismen var och att hon inte förstod hur man inte kan vara feminist. Men liksom, vakna upp!

Jag kan slå vad om att hon aldrig varit med någon kille! Fatta vad skabbig hon måste vara, typ aldrig tvätta håret och inte raka sig någonstans.. Fy vad äckligt. Folk som henne behöver verkligen få sig något!

Jag förstår inte ens grejen med det, att vara feminist. Killar och tjejer ska vara likadana och så, jo visst det har jag ju greppat. Men jag kan inte förstå hur någon tjej med lite självaktning och förstånd kan vilja ha värsta håriga benen och vanliga t-shirts på sig utan minsta passform. Är det då inte lika bra att direkt skära av sig brösten, dra på en strap-on och gå ut i skogen tuggandes snus och fälla träd med bara händerna? Stor chans att en sådan brud hittar en kille som vill ha henne eller!
De får väl skylla sig själva när de är så blåsta, men lite drifter borde de ju ha i alla fall.

Aja, jag kommer i alla fall aldrig kalla mig för feminist, jag vill ju liksom få raka mig och ligga med killar utan att något feministförbund bitchar sig mot mig! Jag står upp för att få vara tjej!

Varsågoda!

Nu har det hänt igen! Jag har legat i sängen i evigheter och gnytt och bölat över mitt stora elände, den smärtande magen, och bara två personer har ringt och pratat med mig och nästan oroat livet ur sig för min skull. Jag är så besviken på er! Men, åter igen förlåter jag er, jag förstår ju så väl att ni är lite korttänkta.

Nu ska jag i alla fall gå och hämta vatten, är en aning törstig och då hjälper det bra att dricka vatten. Kom ihåg det!

Varsågoda!

Imorgon ska jag ha matteprov i skolan. Känns så dåligt att jag, en blivande b-kändis, ska behöva gör a matteprov. Liksom, jag kommer ju aldrig någonsin behöva räkna något när jag väl blivit b-kändis.
 
Dessutom har jag annat att tänka på än matte nu, typ kläder, hårspray och schampo. Hur ska det kunna få plats mattetal i hjärnan också? Det är ju helt omöjligt, och det borde ju läraren förstå! Aja, jag har faktiskt pluggat lite, men jag fattar noll liksom. Bara för att jag inte är någon geek utan liv så kommer jag få dåligt betyg, känns ju verkligen orättvist.

Önska mig lycka till ändå!

Varsågoda.

Just nu går Top model 11 på 3:an och här sitter jag och tittar. Det stör mig så att de där tjejerna ens får chansen att bli modeller, man ser ju direkt att de totalt saknar potential. Det är lite som att ge tröstpris tycker jag, "Här får ni något bara så vi slipper se er gråta över att ni suger så förbannat", typ.
Eller är det kanske för att trösta er vanliga människor? Om ni får se att de där blåsta brudarna kan bli modeller så kanske ni tror att ni också kan det? Men snacka om att ge falska förhoppningar i så fall.

Men, det är väl bra då om det gör att jag slipper se er gå omkring och gråta över ert elände. Ni har ju trots allt ett litet värde ni också, det är ju tack vare vanliga människor som jag kan bli b-kändis.

Varsågoda.

Idag har varit världens tråkigaste dag, det är helt förfärligt!
Inatt vaknade jag och hade helt sjukt ont i magen, vilket jag ofta har. Förmodligen är det för att mitt liv är så perfekt annars och då måste det ju finnas något som gör mitt liv lite dåligt, för rättvisans skull liksom.
I alla fall kunde jag inte sova mer och då var klockan ändå bara halv tre! Känns så sjukt taskigt att jag ska behöva ha det så här, jag osm ändå gör så mycket för alla andra genom att skriva blogg. Aja, jag fick ligga där i sängen och svettas och våndas över att verkligen ingen förstod hur jobbigt jag hade det.
Alltså, riktiga vänner förstår ju när man mår dåligt och typ ringer eller nåt, men ingen enda gjorde det! Blev så besviken, det är ju knappast mycket begärt att ens vänner ska vakna klockan tre på natten, förstå att jag mår dåligt och höra av sig till mig! Vart är mänskligheten på väg egentligen?
Det är ju tur att jag finns i alla fall för jag strävar ju verligen efter att bli helt perfekt, och tack vare mig så kommer mänskligheten aldrig nå botten. I alla fall inte föränns jag dör, då kommer jag gå igen på något sätt bara för att få säga "Vad var det jag sa!?" till er alla. Ni är verkligen bottenskrapet i universum.

Aja, eftersom jag är godheten själv så förlåter jag er alla. Bra va? Men nu hoppas jag verkligen att ni skärper er till nästa gång!

Nu ska jag nog lägga mig igen och tycka synd om mig själv och min mage.

Varsågoda!

Okej, någon av er, ovärdiga läsare, har bett om att få min autograf genom att skriva en ANONYM kommentar. Detta tycker jag är ett tydligt tecken på att ni, ovärdiga läsare, är just ovärdiga och att jag glänser över er alla genom att inse att jag inte kan ge en autograf till någon som inte säger mig vem han/hon är.
Men, jag ska ge denna tragiska människa ännu en chans, skriv bara en ny kommentar där du berättar att du vill ha min autograf, vem du är och hur jag ska överlämna autografen så ska jag hjälpa dig.

Varsågoda.

Jag har tänkt på en grej nu.. Folk klagar så himla mycket på det här med bidrag, och tycker typ att de borde vara högre och så för att folk inte kan klara sig på det de får. Men ingen kan ju ha tänkt på att det faktiskt är vi svenskar själva som betalar de där bidragen. Mina föräldrar liksom betalar ju skatt som går till bidrag bland annat, och det verkar ju folk inte tänka på helt, för om då folk ska få mer i bidrag så måste ju alla betala mer skatt och då förlorar man ju på det ändå!
Sen så eftersom alla vuxna som tjänar egna pengar betalar så mycket skatt så skulle man ju helt kunna sluta med bidrag och helt enkelt låta föräldrarna behålla sina pengar som annars skulle gått till skatt, och så får de ge de pengarna till sina barn om nu de får det svårt i livet någon gång så de inte klarar sig helt själva med sina pengar.
Jag skulle i alla fall tycka det var mycket bättre om mina föräldrar kunde ge pengarna till mig istället till någon annan som egentligen kan be sina föräldrar om pengar. Sjukt ju!

Aja, är det någon som fattar varför man ska behöva bidragen eller? Alla skulle ju tjäna på om man inte betalade, det bevisade jag ju typ nu.

Nu ska jag nog lägga mig och vila ett tag, är sjukt jobbigt att tänka på så seriösa saker! Kommer nog inte bli mycket sånt mera, när jag väl blivit b-kändis behöver jag ju inte tänka mer alls, hihi.

Varsågoda.

Nu är det sådär länge sedan jag uppdaterade igen ju. Jag måste skärpa mig! Men jag får väl ursäkta mig med att jag haft annat för mig, skolan liksom. Fast det är klart, jag behöver väl inte be om ursäkt till er. Ibland tänker jag allt lite dumt, men inte så dumt som vanliga människor i alla fall.

Så, ni undrar säkert vad jag har gjort under dagen, och jag har vänligheten att berätta det för er. Ni behöver inte tacka mig.
Jag började dagen med att vakna helt av mig själv ungefär fem minuter innan min coola mobil ringde för att väcka mig. Kändes som om det var ett säkert tecken på att jag sakta närmar mig mitt stora mål, liksom det kan ju inte vara en slump eller så att jag vaknade just då!
Till frukost åt jag en superlyxig smörgås med ost på. Jag hade trots att jag vaknat i god tid lite bråttom och det sved inuti mig att jag var tvungen att skynda mig att äta upp smörgåsen, dels för att det kändes som lite slöseri med sådan fin mat, dels för att man ju ska tugga maten 45 gånger innan man sväljer, för att magen ska må bra och för att bränna lite kalorier under själva ätandet, och det hann jag ju absolut inte! Jag tycker verkligen det är förfärligt att man måste komma i tid till skolan. De kunde ju åtminstone göra undantag för mig, jag är ju trots allt en blivande b-kändis!

Väl i skolan var det ganska lugnt hela dagen. Jag fixade naglarna lite under svenskan, hann dock inte helt klart för läraren kom och var värsta bitchig och sa att jag måste skriva en text precis som alla andra. Alltså, hon fattar verkligen inte hur stor jag är! Hon är väl för gammal för att fatta kanske.

Tänk typ när jag blir gammal. Alltså, fatta vad jobbigt att behöva göra ansiktslyftningar och fixa brösten och allt. Jag förstår inte riktigt hur Gud tänkte när han bestämde att man skulle få rynkor och shit. Fast, det är ju ganska bra på ett sätt, för då kan man skilja på de som är någon och de som inte är det. Liksom, alla som har rynkor är ju helt klart töntar som inte lyckats med sina liv och som inte ens orkar sköta om sitt utseende. Vad är en människa som är ful jämfört med en som är snygg, bara en liten lus. Det borde finnas medel som gör att man blir av med sådana människor också för om man inte ens vill lägga ut några tusen om året på ett rynkfritt ansikte och snygg kropp så är man väl inte värd något heller.
Åh, såna människor stör mig verkligen. Och så de som påstår att de inte ens har råd med lite botoxinjektioner, de vill jag bara skrika till att de ska äta mindre så får de både pengar och en snygg kropp!
Alltså, jag orkar inte tänka på det här mer. Jag har viktigare saker för mig. Typ skriva till regeringen och kräva skyddsjakt på folk över 60 kilo, tänk om de skulle sätta sig på en liksom och en bättre människa skulle dö för att de bara äter hela tiden. Dåligt!

Varsågoda!

Hej igen!

Nu har det ju nästan gått ett helt dygn sedan jag skrev sist så jag kan tänka mig att vissa av er börjar bli lite yra och få ont i magen vid det här laget, men nu kan ni andas ut igen! Er blivande b-kändis är tillbaks!

Jag orkar inte skriva så mycket nu, men jag kan berätta att detta dygn har varit ganska roligt och givetvis helt underbart för min omgivning. Känns så bra när jag kan ge dem glädjen att få umgås med mig, visst kan det bli lite slitigt för min del att ge så mycket och få så lite tillbaka men man får ju ställa upp ändå. Vill jag bli b-kändis måste jag ju kunna bjuda på mig själv.

Nu ska jag sätta mig i lugn och ro och öva på att skriva min autograf, det måste ju bli snyggt och gå fort när alla börjar skrika om att få en så fort de ser mig.

Varsågoda!

Nu får ni hålla i er för jag har STORA nyheter! Har ni dåligt hjärta ska ni nog sluta läsa nu, jag vill ju inte orsaka några dödsfall liksom.

Det är så här vam att jag har klätt mig, och jag valde svarta strumpor! Jag typ stod i evigheter och jämförde strumporna och funderade på hur jag känner mig idag och vad jag ska göra, så att de matchar liksom.
Problemet var ju att just nu känns svart som ett bättre val, men sedan när jag kommer hem till mina föräldrar så känns det som att vitt passar bättre. Vitt är ju lite gladare och så än svart, och jag vill ju inte att de ska tro att jag tycker det är tråkigt att träffa dem. Därför tar jag med mig ett par vita strumpor och så byter jag på tåget sen så de inte behöver se mig med de svarta alls.

Det här kanske inte låter som ett så stort problem för er vanliga människor, men försök sätta er in i mitt liv lite så förstår ni nog. Jag kan ju inte visa mig ute hur som helst om jag ska bli b-kändis. Vad skulle folk tro om jag till exempel hade vita byxor och en grön tröja på mig, SAMTIDIGT! Det skulle ju vara att slänga b-kändisskapet i sjön direkt.
Alltså, allt jag gör numera måste jag tänka igenom först så det inte kan skada min image och mitt goda rykte. Det är nästan så jag förstår folk som inte strävar efter att bli känd på något sätt. Fast det finns ju så många fördelar också. Tänk er bara att få vara med i "Let's dance", är inte det drömmen ändå?

Aja, nu ska jag dra härifrån till tåget.

Varsågoda!

Okej, jag vet vad ni tänker nu när jag skriver ett inlägg fyra på morgonen, "Sover hon ALDRIG eller!?". Men det kan jag tala om att jag faktiskt gör, jag gör ganska mycket som ni vanliga människor gör. Till exempel så måste även jag äta och dricka, och en gång gick jag på toaletten! Det ni!

Men i alla fall är jag ju vaken nu, "Varför det då?" undrar ni förstås. Det, kan jag tala om, beror på att jag inte kan sova, jag är allt för stressad nu när jag har min blogg och världsfreden att tänka på. Ingen liten uppgift jag har inte! Känns lite jobbigt faktiskt att vara den utvalda att rädda världen, men jag får ta mitt ansvar och uppdatera så ofta jag kan.

Jag kan berätta att jag just åt en alldeles utsökt stekt smörgås med ost och stekt ägg på. Jag är ganska huslig när det vill sig, och förut ville det sig. Ingen kan nog steka så goda äggsmörgåsar med ost som jag, möjligen kan min mamma det, men ingen annan! Om ni ber fint så kan jag göra smörgåsar till er också, jag är så sjukligt snäll liksom. Men då får ni komma hit också, jag kan ju inte steka smörgåsar utan att någon är här och äter upp dom!

Nu har det blivit mycket som jag bjudit på bara sådär, så håll till godo nu! Jag ska gå och lägga mig nu och sedan kanske det inte blir mer skrivet föränn på måndag, kom ihåg det! Håll ut mina vänner, det är värt det, jag lovar. Ska tänka ut något riktigt bra att skriva om när jag kommer hem igen från mina föräldrar.

Alltså, nu börjar jag verkligen känna av pressen av att vara Någon. Det känns som om jag lever mina sista timmar i ett "vanligt" liv nu. Mitt liv har visserligen aldrig varit som era, utan mycket roligare och mer betydelsefullt, men de thar ju varit vanligt för mig liksom. Och nu bara skenar allt iväg och jag är på väg uppåt i bloggvärlden och min status bara ökar och ökar! Det tar nog ett tag att vänja sig vid att vara på väg mot b-kändistiteln, men det är bara att härda ut, fer er skull, för min skull, för världens skull!

Minns ni ens hur era liv var innan ni fick börja läsa om mig? Jag förstår ju att vissa av er redan måste ha blivit helt fästa vid min blogg och bara sitter där framför datorn och dreglar i väntan på nästa inlägg. Men jag lovar att ni kan gå ifrån datorn ett tag, för att hämta mat eller så, mina inlägg finns ju kvar ändå! Jag kanske inte ens hinner uppdatera innan ni är tillbaks!
Något ni däremot får akta er för från och med nu, och det här säger jag bara en gång så ta vara på det, är att gå till skolan/jobbet/containern för att leta mat, eller vad ni nu gör om dagarna, utan att ha kollat min blogg. Kommer ni ut bland andra människor utan att ha koll på läget i mitt liv så kan ni ju räkna med att ni blir utstötta och då hjälper det inte med friends eller whatever, ni kommer få ett helvete tills någon annan gjort samma misstag och tar över losertiteln.

Detta bjuder jag på. Varsågoda!

Oh my! Jag har fått mina första kommentarer nu, känns faktiskt ganska bra. Visst, lite jobbigt är det allt att behöva läsa dem, men det är ju ändå bra att andra kan se att mina inlägg är så bra att folk bara inte kan låta bli att kommentera.
Vissa har ju inte haft lika stor tur som mig i genernas lotteri utan är helt enkelt korkade och förstår inte direkt vilken fantastisk person jag är och kan därför tro att min blogg inte är värd att läsa. Visst, mig gör det väl inget om de inte får ta del av mitt liv, men jag lider ändå lite med dem. Jag hoppas att mitt bloggande kan få andra människor att må bättre, de kanske kan leva genom mig!

Det här är verkligen mitt kall! Min blogg och mitt blivande b-kändisskap är nog inte bara mitt öde, utan även folkets! Ah, det förstås, bara de som kan svenska än så länge då. Jag känner ju att jag vill skriva på svenska här jag menar, jag är ju ändå svensk! Men snart kommer säkert någon börja översätta mina inlägg till andra språk så att fler kan ta del av mitt underbara liv! Jag menar, lite jobbigt kanske om alla ska behöva lära sig svenska? Fast när jag har bloggat ett tag till kommer det nog bli obligatoriskt i åtminstone alla i-länder.
Förstår ni hur stor jag är eller? Tack vare mig kommer svenskan bli som ett världsspråk som alla förstår! Då slipper man allt bråk om invandring och sånt eftersom om alla pratar samma språk kommer det ju bli mer som ett och samma land.
Hallå-åå! Vem har just hittat vägen till världsfred? Ni behöver inte tacka mig, ni kan ändå inte tacka nog.

Varsågoda! Ännu ett inlägg ni kan läsa tills ögonen blöder!

Jag är lite osäker på hur ofta jag måste uppdatera min blogg! Det känns ju som att ett inlägg i halvtimmen inte är så bra kanske, jag måste ju göra något annat än att sitta här och skriva menar jag. Men samtidigt måste jag ju tänka på er också, vad ska ni göra när det inte finns nya inlägg att läsa och ni redan läst de gamla hundratals gånger? Jag vill ju inte att ni ska bli som små apatiska apor!
Jag kommer säkert få ordning på det med tiden, men just nu känns det så himla förvirrat! Aja, jag får försöka hålla ut tills jag kommit in i bloggandet lite bättre.

I alla fall, imorgon åker jag bort så ni är förberedda på det. Kanske inte kommer upp något nytt inlägg alls föränn på måndag! Jag vet att det är lite dålig stil av mig att starta upp bloggen såhär fort för att sedan nästan direkt lägga av i flera timmar, men jag måste ju få göra annat också. Kan inte alltid tänka på er ju!
Jag ska hälsa på min familj, eller, i alla fall mina föräldrar och min bror Roland. Det ska bli så mysigt! Det är helt sjukt vad man uppskattar sin familj sedan man flyttat hemifrån! Åh!
Men, egentligen ska jag inte dit för deras skull, för mina ormar bor ju där också. Jag saknar mina små snuttar så mycket och de ska matas  så jag bara måste dit och ta hand om dem!
 
Älskar inte ni också små gulliga djur? Särskilt bra gör de sig på högklackat tycker jag! Och ska vi tänka på pälsdjuren också så bara älskar jag långa kappor med minkpäls i ärmsluten och på kragen! Sjukt snyggt ju! Jag fattar inte vad vissa har emot det liksom, det är ju bara djur. Inte som att jag skulle ha din mammas skalp kring halsen liksom.. Åh, jag blir så trött på folk som bara klagar!

Nu är det ju såhär, att jag inte har total koll på hur man blir en b-kändis som får delta i olika tv-program för mindre begåvade människor som lever på sitt utseende och hålls kvar på "toppen" tack vare vilsna trettonåringar som ser upp till en.
Det viktigaste är väl att vara lite blåst och fnittra mycket? Och just ja, man måste se ner på andra människor utan att säga det rakt ut men antyda det väldigt ofta. Och så måste man leva glammigt och njuta av livet utan att bli för glad, det finns ju trots allt barnarbetare som givetvis får bättre levnadsförhållanden om jag tycker lite synd om dem och inte är superduperglad precis jämt. Men det behöver jag inte bekymra mig så mycket om, jag lever ju redan sjukt glamouröst! Fast jag måste ju också klaga på alla stora problem jag har! Typ knottrorna som blir på strumporna efter en tvätt! Så sjukt jobbigt ju! Men det berättar jag mer om en annan gång.
Nu behöver jag er hjälp, trots att ni givetvis inte kommer i närheten av min intelligens så kanske ni kan förstå er på det här lite bättre. Eller nej, inte bättre, men ni har nog mer tid att fundera på det än vad jag har. Jag måste ju tänka så mycket på annat!

Så, vad mer är det som behövs? Hjälp mig snälla ni! Jag vill verkligen lyckas med det här annars vet jag inte vad jag tar mig till!

Varsågoda, ännu en bit av mig.

Hejhej!

Här, precis nu, börjar mitt nya liv!
Från och med nu kommer alla kunna följa mitt liv genom den här bloggen. Ni behöver inte tacka mig, jag förstår ju självklart hur mycket det här betyder för många av er som inte kan leva lika fantastiska liv som mig, men ändå vill veta hur det är och så.

Jag vet inte riktigt vad folket vill ha från mig, vad som bara uppskattas och vad som är livsnödvändigt för er alla att få veta om mig. Men jag lovar i alla fall att göra mitt bästa för att hålla er vid liv, jag förstår ju att när ni nu väl har börjat läsa här så behöver ni uppdateras ofta om vad som händer i mitt liv.

Jag vill dock varna er lite, tänk på att ni också har liv, det är faktiskt inte bara jag! Försök att leva litegrann i alla fall, och tänk på att era liv visst kan vara betydelsefulla även om ni inte känner mig och får umgås med mig regelbundet.

Varsågoda, det här bjuder jag på. Från mig, till er.